Från 2 augusti måste chattbotar säga att de är AI – nya EU-regler om märkning av AI-innehåll
Den 2 augusti 2026 börjar transparenskraven i EU:s AI-förordning att tillämpas. Från det datumet gäller nya skyldigheter för den som tillhandahåller eller använder generativa AI-system – och de får direkt betydelse för vad du som konsument ser på nätet.
Kraven finns i artikel 50 i AI-förordningen och rör märkning och tydlighet kring artificiellt genererat eller manipulerat innehåll.
Detta gäller från 2 augusti
Reglerna delas upp mellan de som utvecklar systemen och de som använder dem.
Den som tillhandahåller ett interaktivt AI-system – till exempel en chattbot – måste utforma det så att användaren informeras om att interaktionen sker med en maskin och inte med en människa.
Den som tillhandahåller ett generativt AI-system som skapar eller manipulerar syntetiskt ljud, bild, video eller text måste märka utdata i maskinläsbart format, så att materialet går att upptäcka som AI-genererat eller manipulerat.
Den som använder systemet ska informera om deepfakes, och om AI-genererad eller AI-manipulerad text som publiceras i syfte att informera allmänheten i frågor av allmänintresse. Det finns ett undantag för material som har genomgått redaktionell granskning.
Dessutom ska den som använder system för känsloigenkänning eller biometrisk kategorisering informera de personer som utsätts för systemet.
Frivillig uppförandekod som stöd
EU-kommissionen publicerade den 10 juni 2026 en uppförandekod för transparens kring AI-genererat innehåll. Koden består av två delar – en för de som tillhandahåller system, med regler för märkning och detektering, och en för de som använder dem, med krav på hur innehållet ska märkas ut.
Det är viktigt att skilja de två sakerna åt: uppförandekoden är frivillig, men skyldigheterna i artikel 50 är lagkrav. Den som ansluter sig till koden får ökad rättslig förutsägbarhet. Den som står utanför måste i stället visa att man uppfyller kraven på annat sätt, och det bedöms individuellt av marknadskontrollmyndigheterna.
En pusselbit i en längre infasning
AI-förordningen träder inte i kraft i ett svep, utan fasas in stegvis med olika tillämpningsdatum för olika delar av regelverket. Transparenskraven i artikel 50 är den del som ligger närmast den vanliga användaren, eftersom den handlar om vad du ska få veta när du möter ett AI-system – inte om hur systemen får byggas eller tränas.
Uppförandekoden som kommissionen publicerade i juni är tänkt att göra kraven praktiskt tillämpbara. Den beskriver hur märkning och detektering kan gå till, så att olika aktörer inte löser samma problem på oförenliga sätt. Ju fler som ansluter sig, desto större chans att märkningen fungerar tvärs över plattformar i stället för bara inom en enskild tjänst.
Vad betyder det för dig som konsument?
Den mest märkbara förändringen är att du ska kunna få veta när du pratar med en maskin. Kundtjänstchattar, säljbottar och supportassistenter som utger sig för att vara människor ska inte längre kunna hålla den fasaden – det ska framgå att du interagerar med ett AI-system.
Den andra förändringen är märkning av AI-genererat innehåll. Målet är att du ska kunna se om en bild, en video, ett ljudklipp eller en text är skapad eller manipulerad av AI. Det har direkt bäring på bedrägerier: manipulerade videor och röster har blivit ett återkommande verktyg i investeringsbedrägerier och i falsk reklam där kända personer används utan att veta om det.
Var samtidigt realistisk om vad reglerna löser. Kravet på maskinläsbar märkning innebär inte automatiskt att du ser en tydlig etikett med blotta ögat – det handlar i första hand om att materialet ska gå att identifiera tekniskt. Och de som medvetet bedrar följer inte lagen bara för att den träder i kraft. Reglerna höjer ribban för seriösa aktörer, men de ersätter inte källkritik.
Fortsätt alltså att göra samma kontroller som förut: var extra skeptisk mot videor där en känd person plötsligt rekommenderar en investering, mot erbjudanden som kommer via en chatt du inte själv sökt upp, och mot bilder som ser nästan rätt ut men inte riktigt.
Källor: EU-kommissionen om uppförandekoden för transparens kring AI-genererat innehåll och artikel 50 i AI-förordningen.