Regeringen ger Livsmedelsverket i uppdrag att kartlägga missvisande märkning av livsmedel
Regeringen beslutade den 16 juli 2026 att ge Livsmedelsverket ett nytt uppdrag: att undersöka omfattningen av missvisande märkning av livsmedel. Syftet är att stärka konsumentskyddet och öka förtroendet för den information vi får om maten vi köper.
Det som gör uppdraget ovanligt är att det inte bara handlar om regelbrott. Livsmedelsverket ska också kartlägga vilken information som konsumenter upplever som vilseledande, trots att märkningen följer gällande regler.
Så här är uppdraget formulerat
Livsmedelsverket ska undersöka vilka färdigförpackade livsmedel och vilken livsmedelsinformation som konsumenter uppfattar som särskilt missvisande. Kartläggningen omfattar inte bara texten på förpackningen, utan även information på hyllkanten i butiken, i reklam och på webbplatser.
Myndigheten ska samråda med Konsumentverket om vilken livsmedelsinformation konsumenter upplever som särskilt vilseledande i marknadsföring, och om hur livsmedelslagstiftningen samspelar med marknadsföringslagen. I uppdraget ingår också dialog med andra berörda aktörer och en nordisk utblick.
Vid behov ska Livsmedelsverket föreslå åtgärder som stärker konsumentskyddet och minskar risken för vilseledande information – men utan att skapa onödiga kostnader eller ökad administration för företagen.
Tidsplan
Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet senast den 1 juni 2027. Slutredovisning ska ske senast den 1 februari 2028.
Det innebär att eventuella regeländringar ligger flera år bort. Det här är ett kartläggningsuppdrag, inte ett förslag på ny lagstiftning.
Ansvarigt statsråd
Bakom beslutet står civilminister Erik Slottner. Han motiverar uppdraget med att märkningen fyller en avgörande funktion för konsumentens möjlighet att välja: om märkningen inte ger en rättvisande bild av en produkt blir det svårare för konsumenter att göra medvetna val, samtidigt som förtroendet för livsmedelssystemet riskerar att urholkas.
Gränslandet mellan lagligt och vilseledande
Kärnan i uppdraget är just gråzonen. En förpackning kan uppfylla alla formella krav i livsmedelslagstiftningen och ändå ge ett intryck som inte stämmer med innehållet – genom bilder, ordval, förpackningsstorlek eller framhävda ingredienser som utgör en liten andel av produkten.
Att regeringen uttryckligen ber Livsmedelsverket samråda med Konsumentverket om samspelet med marknadsföringslagen antyder var problemet ligger. Livsmedelsreglerna styr vad som måste stå på förpackningen, medan marknadsföringslagen styr vad som får sägas i reklam. Mellan de två regelverken kan det uppstå utrymme som ingen av dem täcker fullt ut.
Hela köpresan omfattas – inte bara förpackningen
Att uppdraget uttryckligen inkluderar hyllkantsinformation, reklam och webbplatser är en viktig detalj. En stor del av dagens matinköp börjar innan du står vid hyllan: i en app, i ett veckoutskick eller på en näthandelssida där produktbilden är liten och ingrediensförteckningen ligger bakom ytterligare ett klick.
Det gör att intrycket av en produkt ofta formas av rubriker, kategorinamn och produktbilder snarare än av den lagstadgade märkningen. Genom att ta med de kanalerna i kartläggningen mäter Livsmedelsverket den information konsumenten faktiskt möter, inte bara den som regleras på förpackningen.
Vad betyder det för dig som konsument?
På kort sikt ändras ingenting i butiken. Uppdraget är en kartläggning, och den första delrapporten kommer först i juni 2027.
Men det finns ett skäl att uppmärksamma beskedet redan nu: det bekräftar att gapet mellan vad en förpackning signalerar och vad den faktiskt innehåller är stort nog för att regeringen ska vilja mäta det. Fram tills något förändras är den enda pålitliga informationen på förpackningen ingrediensförteckningen och näringsdeklarationen – inte framsidan.
Konkret: läs ingredienslistan bakifrån snarare än marknadsföringstexten framifrån. Ingredienserna listas efter vikt, störst först, vilket är den snabbaste kontrollen av om den ingrediens som lyfts fram på framsidan faktiskt utgör en meningsfull del av produkten. Kontrollera också mängden per 100 gram i stället för per portion, eftersom portionsstorlekar sätts av tillverkaren och kan variera.
Anser du att en produkt är vilseledande märkt kan du anmäla det till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor, som utövar kontrollen över livsmedelsföretagen, eller till Konsumentverket om det gäller marknadsföring.