Regeringen vill förbjuda PFAS i kläder, skor, köksredskap och kosmetika från 2028
Den 23 juli 2026 remitterade regeringen ett förslag om att förbjuda PFAS i ett antal vanliga konsumentprodukter. Enligt regeringens pressmeddelande ska förbudet omfatta kläder, skor, impregneringsmedel, köksredskap, kosmetiska produkter och skidvalla, och är tänkt att börja gälla den 1 januari 2028.
Förslaget är en del av en nationell handlingsplan för PFAS som antogs samma dag. Sverige väljer därmed att gå före EU: kommissionen väntas först under 2027 lägga fram ett förslag till en bred begränsning av PFAS inom unionen.
Vad är PFAS?
PFAS är ett samlingsnamn för en stor grupp konstgjorda kemikalier som ofta kallas evighetskemikalier, eftersom de bryts ner extremt långsamt i naturen och i kroppen. De har använts brett just för att de fungerar bra: de stöter bort vatten, fett och smuts. Därför hittar man dem i regnjackor och skalplagg, i impregneringssprej, i stekpannor med non stick-beläggning, i vissa kosmetiska produkter och i skidvalla.
Regeringens linje är att den nyttan inte längre väger tyngre än riskerna när det finns alternativ. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger i pressmeddelandet: "PFAS ska inte finnas i kläder, kosmetika, köksredskap och andra vardagsprodukter när det finns fungerande alternativ."
EU-minister Jessica Rosencrantz motiverar det nationella spåret med att "vi kan inte vänta på EU när det handlar om att ge svenskarna ett starkare skydd". Civilminister Erik Slottner kopplar förslaget till konsumentledet: "Ett förbud är viktigt för att värna om människors hälsa, naturen och konsumentskyddet."
Så är förslaget uppbyggt
Det handlar i det här skedet om en promemoria på remiss – alltså ett förslag som myndigheter, branschorganisationer och andra berörda får tycka till om innan regeringen tar ställning till en färdig regel. Det är inte beslutad lag.
Förbudet är också tänkt att vara tillfälligt i en särskild mening: när EU-kommissionen fattar beslut om en unionsgemensam begränsning av PFAS ska det svenska förbudet upphävas och ersättas av EU-reglerna. Sverige lägger sig alltså i förväg, inte i stället.
Utöver förbudsförslaget tilldelar regeringen myndigheter 10 miljoner kronor för att utveckla åtgärder mot PFAS-föroreningar, och tillsätter en utredning om möjliga ekonomiska styrmedel. Handlingsplanen omfattar alltså tre delar: ett förbud i konsumentledet, pengar till arbetet med redan spridda föroreningar, och en översyn av om avgifter eller skatter kan användas för att styra bort från PFAS.
Sex produktgrupper – och tre departement
Att förslaget presenteras av tre statsråd från olika departement säger något om hur brett det är tänkt att slå. Klimat- och miljödepartementet står för miljöargumentet, EU-ministern för valet att gå före unionen, och civilministern för konsumentperspektivet.
De sex utpekade produktgrupperna är sådana som de flesta hushåll har hemma. Kläder och skor täcker allt från regnjackor till vandringskängor. Impregneringsmedel är sprejen eller vätskan du bättrar på plagget med. Köksredskap rymmer bland annat non stick-belagda stekpannor och formar. Kosmetiska produkter är en stor kategori som spänner från smink till hudvård. Skidvalla är den mest specifika posten på listan och den enda som riktar sig till en avgränsad grupp konsumenter.
Vad som exakt kommer att räknas som PFAS i den slutliga regeln, och vilka halter som i så fall tillåts, framgår inte av pressmeddelandet – det avgörs i den fortsatta beredningen. Vill du följa frågan i detalj är remissvaren som kommer in den bästa källan.
Vad betyder det för dig som konsument?
På kort sikt ändras ingenting i butikshyllan. Förslaget är på remiss och det föreslagna startdatumet ligger drygt ett och ett halvt år fram i tiden. Produkter som säljs i dag är inte olagliga, och du behöver inte kasta din regnjacka eller din stekpanna.
På längre sikt är riktningen tydlig, och det påverkar hur det är rimligt att handla. Vill du redan nu välja bort PFAS är den enklaste vägen att titta efter plagg och impregneringsmedel som uttryckligen marknadsförs som PFAS-fria, och att läsa innehållsförteckningen på kosmetik – ingrediensnamn som innehåller "fluoro" eller "perfluoro" är en signal värd att kontrollera.
Räkna också med att sortimentet förändras framöver. De sex produktgrupper som pekas ut i förslaget – kläder, skor, impregneringsmedel, köksredskap, kosmetika och skidvalla – är precis de kategorier där tillverkare som säljer i Sverige kan behöva byta recept eller material om förbudet blir verklighet. Köper du en dyr skaljacka eller ett par vinterskor i år är det alltså värt att fråga butiken vad plagget är impregnerat med, så att du vet vad du får.
Vill du läsa förslaget i sin helhet finns promemorian "Nationellt förbud mot PFAS i vissa konsumentprodukter" publicerad på regeringen.se.