Ny konsumentkreditlag träder i kraft 20 november – hårdare regler för lån och köp nu, betala senare
Den 20 november 2026 träder en ny konsumentkreditlag i kraft i Sverige. Lagen (2026:1011) ersätter den tidigare konsumentkreditlagen från 2010 och innebär strängare krav på företag som lånar ut pengar eller erbjuder kredit vid köp – allt från traditionella lån till tjänster för ”köp nu, betala senare”. Syftet är enligt Konsumentverket att ge konsumenter ett starkare skydd när de lånar pengar eller handlar på kredit.
Vad är det som ändras?
Den största förändringen är att fler typer av krediter nu omfattas av reglerna. Tidigare kunde små, räntefria fakturaköp i praktiken slinka förbi kraven på kreditprövning. Nu gäller att företag måste göra en noggrann kreditprövning även vid små lån och fakturatjänster som ”köp nu, betala senare”, för att bedöma om konsumenten verkligen har råd att betala tillbaka innan krediten beviljas.
Lagen genomför EU:s uppdaterade konsumentkreditdirektiv (det så kallade CCD II). Bland annat omfattas nu räntefria krediter som lämnas av en tredje part – till exempel betalföretag som Klarna eller Qliro – och inte bara krediter från säljaren själv.
Bakgrunden är att allt fler svenskar använder olika former av kredit i vardagen, inte minst vid näthandel där ”köp nu, betala senare” har blivit ett vanligt betalsätt. De äldre reglerna var skrivna för en tid då sådana krediter var ovanligare, och den nya lagen ska anpassa skyddet till hur konsumenter faktiskt handlar i dag.
Mer information måste lämnas vid fakturaköp
I praktiken betyder det att du kan behöva lämna fler uppgifter om din ekonomi när du handlar på faktura eller avbetalning. Enligt nyhetsbyrån TT handlar det om uppgifter som årsinkomst, antal barn och anställningsform, som betalföretagen ska använda för att bedöma vad du har råd med. Den som inte vill lämna uppgifterna riskerar att nekas att handla på faktura – men kan fortfarande betala med kort om pengarna finns.
Anna Lindström, jurist på Konsumentverket, säger till TT att kontrollerna ska vara grundliga och beskriver de skärpta reglerna som ”ett sätt att motverka den överskuldsättning som vi har i samhället”. Samtidigt påpekar hon att det ännu saknas praxis för exakt hur omfattande kontroller som krävs vid olika köpbelopp, och att en kontroll inte får vara oproportionerligt stor i förhållande till kreditens storlek och löptid.
Fler nyheter i lagen
Utöver de skärpta kraven på kreditprövning innehåller lagen flera andra regler som ska stärka konsumentskyddet:
- Inga förvalda kreditalternativ. Kredit får inte längre vara förkryssat som betalsätt i kassan.
- Hjälp vid betalningssvårigheter. Företag ska hänvisa konsumenter som får problem att betala vidare till kommunernas budget- och skuldrådgivare.
- Delad tillsyn. Finansinspektionen och Konsumentverket delar på ansvaret för att se till att företagen följer lagen.
Även regler för bostadskrediter berörs
Förändringarna påverkar inte bara vanliga lån och fakturaköp. Enligt Konsumentverket medför den nya lagen även ändringar i lagen om verksamhet med bostadskrediter och vissa andra konsumentkrediter (LVBK), som bland annat reglerar kreditförmedlare och företag som förmedlar bolån. Tanken är att regelverket ska hänga ihop och att samma grundläggande konsumentskydd ska gälla oavsett vilken typ av kredit det handlar om.
Gäller inte gamla avtal
De nya reglerna gäller i huvudsak krediter som ingås från och med den 20 november 2026. Har du ingått ett kreditavtal före det datumet fortsätter de äldre reglerna i huvudsak att gälla för det avtalet.
Vad betyder det för dig som konsument?
För dig som konsument innebär lagen framför allt att det blir svårare att dra på sig krediter du inte har råd med – men också att även små fakturaköp kan kräva att du lämnar mer information om din ekonomi. När du handlar på nätet kan du märka att kredit inte längre är förvalt som betalsätt, och att betalföretag ställer fler frågor innan ett fakturaköp godkänns. Blir du nekad faktura går det oftast fortfarande att betala direkt med kort. Det övergripande målet är att färre ska hamna i skuldfällor och att fler ska få en rättvis bedömning av vad de faktiskt har råd med innan de tar en kredit. Samtidigt kan de nya kontrollerna upplevas som krångligare i kassan, och det är ännu oklart exakt hur hårt betalföretagen kommer att tillämpa reglerna i praktiken under de första månaderna. Mer information finns hos Konsumentverket.